1826-1900 American painter. He was a leading representative of the second generation of the HUDSON RIVER SCHOOL, who made an important contribution to American landscape painting in the 1850s and 1860s. The son of a wealthy and prominent businessman, he studied briefly in Hartford with two local artists, Alexander Hamilton Emmons (1816-84) and Benjamin Hutchins Coe (1799-1883). Thanks to the influence of the Hartford patron DANIEL WADSWORTH, in 1844 he became the first pupil accepted by Thomas Cole.   Related Paintings of Frederic E.Church :. | View of Cotopaxi | Tamaca Palms | The Parthenon | July Sunset,Berkshire County,Massachusetts | Al Ayn |
Related Artists:
Conrad Witz
1400-1446 German (Resident in Switzerland) Conrad Witz Gallery -6). German painter. One of the great innovators in northern European painting, he turned away from the lyricism of the preceding generation of German painters. His sturdy, monumental figures give a strong impression of their physical presence, gestures are dignified and the colours strong and simple. Even scenes with several figures are strangely undramatic and static. The surface appearance of materials, especially metals and stone, is intensely observed and recorded with an almost naive precision. Powerful cast shadows help to define the spatial relationships between objects. His fresh approach to the natural world reflects that of the Netherlandish painters: the Master of Fl?malle and the van Eycks. He need not, however, have trained in the Netherlands or in Burgundy as knowledge of their style could have been gained in Basle. He remained, however, untouched by the anecdotal quality present in their art, while Witz pure tempera technique differs emphatically from the refined use of oil glazes that endows Netherlandish pictures with their jewel-like brilliance.
carl gustav pilo
Carl Gustaf Pilo, konstnär, målare, född 1711 i Nyköping, död 2 mars 1793 i Stockholm Han studerade vid Konstakademien och för Arenius samt vidare i Tyskland. År 1740 till 1772 bosatt i Danmark, där han utnämndes till hovmålare, professor och direktör för akademien. I Danmark utförde han ett antal porträtt bl.a. av Fredrik V och Juliana Maria samt de kungliga barnen. Efter Gustav III:s statskupp år 1772 blev man i Danmark avogt inställd mot svenskar och Pilo blev helt enkelt tvungen att fly till Sverige. Han bosatte sig i sin barndomsstad Nyköping. Gustav III sökte upp honom med uppdraget, att måla kungens kröning. Pilo försökte avsäga sig det, för han hade ju faktiskt inte varit med vid kröningen och han hade aldrig tidigare målat en gruppbild. Men kungen var envis och han ville ha en motsvarande målning till Ehrenstrahls på Drottningholm av Karl XI:s kröning och Gustav III ville att Pilo skulle måla den. Pilo antog till slut uppdraget och 1782 till 1793 arbetade han med tavlan , utan att bli helt färdig, vilket man ser om man studerar den noga där man på flera ställen på målningen upptäcker flera dubbla ansikten. Dessutom experimenterade Pilo med asfaltsfärg, vilket gör att tavlan uppvisar många större sprickbildningar. Tavlan Gustav III:s kröning hänger på Nationalmuseum och är Pilos kanske yppersta arbete och en pärla i svensk konst. Kompositionen är väl avvägd, koloriten glänsande harmonisk samt de individuella porträtten är briljant utförda. Pilo bör räknas till våra främsta målare och var särskilt skicklig som kolorist, där man ser spår och inflytande från den venetianska skolan och från Rembrandt. Många av hans tavlor utstrålar festivitas detta gäller framförallt den stora kröningstavlan. Pilos betydelse i svensk konsthistoria kan också utläsas i att Postverket vid tre tillfällen använt målningar av P. som motiv vid frimärksutgivning. Bl a utgavs till Pilos 250-årsdag en detalj ur kröningstavlan. Även två av Pilos bröder var också konstnärer, dock med mindre framgång, Jöns Pilo (1707-?) och Olof Pilo (1718-1795).
John Opie
English Painter, 1761-1807,English painter. He was born in a tin-mining district, where his father was a mine carpenter. He had a natural talent for drawing and was taken up by an itinerant doctor, John Wolcot (the poet Peter Pindar, 1738-1819), who was an amateur artist and had a number of well-connected friends. Wolcot taught Opie the rudiments of drawing and painting, providing engravings for him to copy and gaining him access to country-house collections. Opie's early portraits, such as Dolly Pentreath (1777; St Michael's Mount, Cornwall, Lord St Levan priv. col.), are the work of a competent provincial painter and owe much to his study of engravings after portraits by Rembrandt. His attempts at chiaroscuro and impasto in Rembrandt's manner gave his pictures a maturity that clearly startled contemporary audiences expecting to see works by an untutored artist. Thus in 1780, when a picture by him was exhibited in London at the Society of Artists with the description 'a Boy's Head, an Instance of Genius, not having ever seen a picture', Opie was hailed as 'the Cornish Wonder'. When he himself arrived in London, where he was promoted by Wolcot and his paintings were exhibited at the Royal Academy in 1781 and 1782, he was seen as a phenomenon, impressing even Joshua Reynolds, who is reputed to have remarked that Opie was 'like Caravaggio and Velasquez in one'.